ibland sviker förståndet
Förra veckan hemma hos Elin. Vi lagar tacos och jag smygräkar lite inne i vardagsrummet - MED ALL RÄTT! Jag får jämt hacka alla grönsaker, blanda såserna, göra guacamolen... och vad gör hon? Steker köttfärs? Är det rättvist? Hur som haver. Jag slänger ett öga mot tvn där aktuellt precis visar ett klipp på människor som lockar till sig massa delfiner för att sedan HUGGA ihjäl dem eftersom de anser att delfinisarna käkar upp all mat. Vattnet var helt rött och det var fruktansvärt hemskt.
Jag - NEEE! ELIN! Vet du vaad? De dödar massa delfiner... (blablabla återberättande)
Elin - VA?? Vafan! Inte i Sverige väl??
konstpaus
Jag skrattade. Gud ja, vad jag skrattade inombords. Rått och elakt. Delfiner? Svealand?
Men i sann vän-anda gick jag med bestämda steg in till köket. Fångade henne i min trygga famn och sa Det blir snart bra. Såja. Det går över mitt flickebarn.
