caats

Låg ute i solen i 10 minuter och hade väääärldens
rand (som försvann efter lika många minuters sökning inomhus efter min pocketbok), men ändå. Man ska vara glad för att man inte är albino, kan inte vara lätt.










Igår hängde jag med Elin som jag inte träffat på över 3 veckor. Det blev som en återförening och vår vänskap fick  en slags nytändning. Om vi var ett kärlekspar skulle detta vara höjdpunkten i en smörig dramafilm. Spänning som stiger. Ögonblicket alla väntar på. Fast nu känns kärlekssnacket en aning avlägset med tanke på Elins avståndstagande till lesbiska aktiviteter.

(nej, jag har inte försökt med något, detta är fakta direkt från jag-har-aldrig-leken)