C + J = ... åt helvete
Sitter inne i personalrummet på min lunch då det plötsligt knackar på dörren och eftersom alla som jobbar här kan koden betyder det att det icke är en Espritare. Sjukt spännande att öppna och se vem det är. Nån i familjen? En vän? Hemlig beundrare? Spänningen stiger. Öppnar. Och där står sopis (sopgubben Johnny)
C: "haha men ååh... tja.." (lite besviken)
J: "HAH hejhej!!"
C: "vad vill du mig, jag äter Johnny"
J: "jag vet, men jag kunde inte motstå"
C: "haha stick din fjant"
J: "tjarrå"
Sopis är rolig. Han skulle dö för mitt mobilnummer. Tror att jag ska skriva det offentligt i bloggen,
bara för att få honom att börja läsa den, annars vägrar han. Så smart att jag förvånar mig själv.
5 timmar kvar. Sen är det helg. Hallelujah!!
C: "haha men ååh... tja.." (lite besviken)
J: "HAH hejhej!!"
C: "vad vill du mig, jag äter Johnny"
J: "jag vet, men jag kunde inte motstå"
C: "haha stick din fjant"
J: "tjarrå"
Sopis är rolig. Han skulle dö för mitt mobilnummer. Tror att jag ska skriva det offentligt i bloggen,
bara för att få honom att börja läsa den, annars vägrar han. Så smart att jag förvånar mig själv.
5 timmar kvar. Sen är det helg. Hallelujah!!
Kommentarer
Trackback
